söndag 22 november 2009

Jag börjar gråta snart.
Sitter här med svenska papprerna framför mig.
Varför ska de vara så svårt att förstå?
Varför kan man inte nöja sig med att kunna prata.
Varför ska man kunna massa grammatikskit?
Utrum, Neutrum, Possesiva, relativa..
Hur i hela friden ska man kunna veta vad det är?

Jag kommer nog faila..
För första gången..
I need help.
Men min hjälp i nöden ville inte.
Jag får orientera mig själv ut ur denna mörka djungel, utan någon vägvisare eller lykta.
Vi får se om jag överlever.

Bless~En förtvivlad..

1 kommentar:

Ida sa...

Jag lider med dig Sara! Jag håller också på med grammatik i svenskan, det känns sååå onödigt! Man kan ju redan svenska då behöver man ju inte lära sig grammatiken! usch! Hoppas du har det bra, saknar er där uppe :) puss på dig och våldgästa mig snart! :D